Bryter ett mönster
Hej, nu sitter jag med mitt morgonkaffe.
Är på min lägsta vikt ever, så när som på ett hekto. Det duger. Det kan ingen, absolut ingen ta ifrån mig.
Igår i skolan så bröt jag och min bästa vän och två andra vänner mot reglerna. Skolans sociala regler. Strömmens regler. Ni vet, den strömmen man måste följa annars blir allt kaos.
För det var precis vad som hände. Kaos!
Det var ingen som visste om vår vänskap. För att vi kommer från olika kretsar, vi "ska" hata varandra. Absolut inte umgås. Det händer inte.
Så i matsalen när jag och bf går fram till deras bord och sätter oss, istället för vid vårat vanliga bord. Ja, jag har nog aldrig sett så många hakor och tefatsögon på en och samma gång. Man kunde höra hur chocken drog genom salen. Vad gör dom? Är dom inte riktigt kloka eller? Vem fan tror dom att dom är?! Varför sitter dom där?
Vi fyra tittade på varandra och försökte hålla oss för gapskratt.
Jag har aldrig fått så många hatiska blickar som jag fick igår, och då har jag ändå hunnit med en hel del spektakel i mitt liv.
Men, jag visste att detta gjorde jag inte ostraffat.
Jag ska inte ljuga och säga att det känns helt finemang att gå till skolan idag, jag är väl inte jippie-jaaaa skola idag igen, men men. Det är bara 1½ år kvar... Hahha...
Men det gäller bara att stå på sig. Är folk idioter och inte klarar av att jag umgås med vem jag vill, så får det väl vara så då!
Vi gjorde ju inget fel. Inte egentligen.
Ja, vi har snackat skit om varandra. Vi vet hur detta verkar. Vi vet allt detta. Men poängen är, vi har gett varandra en chans. Vi tycker om varandra, vi är vänner och vi har kul ihop. Vi har dragit ett streck över alltihopa. Vi sätter oss över allt barnsligt som fåniga bråk som inte handlade om någon av oss fyra ändå.
Sedan, vi vill bryta ett mönster. Detta mönstret med att våra klasser inte ens kan prata med varandra. Så mycket hatar vi varandra och har snackat/snackar skit om varandra.
Det är väl knappt att man kan fråga om man kan låna en penna av någon, för att den kan vara pestsmittad. Dom tycker inte om oss och vi tycker inte om oss. Bara för att det alltid har varit så.
Detta vill jag och mina kompisar bryta. Det är fel och ska inte vara så.
Plus att det är väldigt kul att reta upp alla ;)
Är på min lägsta vikt ever, så när som på ett hekto. Det duger. Det kan ingen, absolut ingen ta ifrån mig.
Igår i skolan så bröt jag och min bästa vän och två andra vänner mot reglerna. Skolans sociala regler. Strömmens regler. Ni vet, den strömmen man måste följa annars blir allt kaos.
För det var precis vad som hände. Kaos!
Det var ingen som visste om vår vänskap. För att vi kommer från olika kretsar, vi "ska" hata varandra. Absolut inte umgås. Det händer inte.
Så i matsalen när jag och bf går fram till deras bord och sätter oss, istället för vid vårat vanliga bord. Ja, jag har nog aldrig sett så många hakor och tefatsögon på en och samma gång. Man kunde höra hur chocken drog genom salen. Vad gör dom? Är dom inte riktigt kloka eller? Vem fan tror dom att dom är?! Varför sitter dom där?
Vi fyra tittade på varandra och försökte hålla oss för gapskratt.
Jag har aldrig fått så många hatiska blickar som jag fick igår, och då har jag ändå hunnit med en hel del spektakel i mitt liv.
Men, jag visste att detta gjorde jag inte ostraffat.
Jag ska inte ljuga och säga att det känns helt finemang att gå till skolan idag, jag är väl inte jippie-jaaaa skola idag igen, men men. Det är bara 1½ år kvar... Hahha...
Men det gäller bara att stå på sig. Är folk idioter och inte klarar av att jag umgås med vem jag vill, så får det väl vara så då!
Vi gjorde ju inget fel. Inte egentligen.
Ja, vi har snackat skit om varandra. Vi vet hur detta verkar. Vi vet allt detta. Men poängen är, vi har gett varandra en chans. Vi tycker om varandra, vi är vänner och vi har kul ihop. Vi har dragit ett streck över alltihopa. Vi sätter oss över allt barnsligt som fåniga bråk som inte handlade om någon av oss fyra ändå.
Sedan, vi vill bryta ett mönster. Detta mönstret med att våra klasser inte ens kan prata med varandra. Så mycket hatar vi varandra och har snackat/snackar skit om varandra.
Det är väl knappt att man kan fråga om man kan låna en penna av någon, för att den kan vara pestsmittad. Dom tycker inte om oss och vi tycker inte om oss. Bara för att det alltid har varit så.
Detta vill jag och mina kompisar bryta. Det är fel och ska inte vara så.
Plus att det är väldigt kul att reta upp alla ;)
Kommentarer
Trackback
